Det började med att Postal Service gjorde låten, Such Great Heights, och jag tyckte melodin var något väldigt vackert, det var något med enkelheten i låten, något med det snabba tempot och all hets, tillsammans med den fina texten. Sen så kom Iron & Wine och gjorde en cover på låten och jag blev frälst. Han med sina folkiga gener och underbart vackra röst gjorde den tusen gånger bättre. Jag trodde inte det skulle vara möjligt men oh, vilken låt! Jag har suttit och lyssnat på den typ flera gånger på rad nu och min lastfm kommer knackra sönder. Ni måste lyssna på den. Ladda ner den, sök på YouTube, vad som helst. Bara lyssna på den.

Jag läste en bekants blogg, hon håller på att bli döv, varför vet jag inte då hon inte skrev det. Jag rös till i kroppen. Det var som att huden nästan lämnade kroppen för några sekunder. Jag tycker synd om henne, och jag beklagar verkligen allt, men egentligen; finns det något man kan säga som verkligen tröstar på riktigt? Jag menar, det är ändå ett sinne man håller på att förlora, en av de viktigaste delarna av sig själv. Finns det något ord som hjälper, som lindrar rädslan och paniken? Jag tror inte det, men jag vill kunna säga något, något som betyder något, betyder något för henne. 

Åh, jag är så förbannat jävla skittrött.

Jag har en MacBook och det känns så fruktansvärt skönt. Den ligger i mitt knä och surrar så tyst, och det är en ganska mysigt känsla. Hejdå PC, aldrig mer. 

Mina lediga dagar sög, vädret var dåligt och jag vara nära på att mista mitt hjärta. Att vara kär är inte enkelt ibland, det kan vara så himla svårt och i dom svåra stunderna vill man inget annat än att bara dö, snabbt och smärtfritt. Som tur var så löste sig problemet och jag och min man ska lösa problemen, vi ska göra allt om krävs, för jag tänker aldrig släppa taget om honom, så mycket älskar jag honom.

Ni ska bara veta hur mycket fina kommentarer jag har fått på en video jag lade upp på YouTube, där jag sjunger och spelar St. Augustine av Band of Horses. Det är helt galet, men folk verkar gilla det, och jag blir nästan rörd av alla amerikanska människor som säger att dom njuter. Det är helt radical.



" You know, I think you really have a future in this..."

"Great cover. I wanted to listen to this song from Band of Horses but I clicked on this one instead and now I feel really relaxed. Make more awesome covers."

"This is an great song sung by a great voice... Keep singing, I can't wait to see what comes next...."

"Just amazing. Do you have more covers?"

---

Det där var bara några av kommentarerna, och dom gör mig så himla glad! Åh. Nu vill jag bara få bort min heshet som stör så att jag kan spela in mer låtar. Jag saknar verkligen att sjunga. Och på tal om att sjunga så ska jag repa idag, för första gången sen jag tog studenten, vilket nu är ett tag sen. Synd bara att jag inte kommer ha möjlighet till att sjunga så bra som jag vill, om jag ens kommer att kunna sjunga alls... Men jag ska göra mitt bästa. Det ska bli gött att bara komma in till replokalen igen faktiskt.

Nu har man jobbat sex dagar i streck och man kan inte vara tröttare än vad jag är nu. Fötterna värker, jag har smuts under naglarna och det spritter i benen trots att dom egentligen borde vara sovandes vid det här laget. Men äntligen får jag två dagars ledighet och jag ska inte göra annat än att sova, för det finns typ inget annat att göra.

Jag är ledsen, har varit det en stund idag på jobbet, och det beror på att jag är sämst i världen ibland. Jag vill bara vara perfekt, och göra den jag älskar nöjd, men allt jag gör är att förstöra genom att vara mer last en hjälp. Jag försöker verkligen med allt, men inget funkar. Men just nu tar tröttheten över och räddar mig från gråten. Det kommer nog bli bättre.

---

För att prata om annat så måste jag säga att Journey Man är en grym serie. Alla borde se den. Den utspelar sig i San Fransisco och handlar om en man som helt pltösligt börjar gör resor tillbaka i tiden och räddar folk från saker och ting, det är riktigt bra. Den går på teven nu och jag kan bara skriva under reklamerna så det här inlägget tar jättelång tid att skriva, haha.

Snart ska jag ta min hostmedicin med det feta morfinet och sova, jag kan behöva det.

Hej.

Nu känns det som att alla är förkylda, vad fan är det för jävla virus som går egentligen? Visst, jag är typ frisk nu och har bara en hals som krånglar, men alla andra jag känner är typ sjuka. Inte så kul direkt. Jag vill ju inte bli smittad igen. Men jag tackar gud för min underbara hostmedicin med morfin i, den gör så att man sover som en kung och det är kul dessutom! Man blir lite yr och seg, fab! När man ska sova och har tagit medicinen så blir man helt härligt go, varenda muskel i kroppen bara domnar bort och man somnar hur skönt som helst. Tack , läkaren Ruben på Axess-aukten! Big time!

Jag är sjukt ledsen för att jag inte har varit så duktig på att skriva i bloggen på ett tag, men det har varit mycket annat. Eller mycket och mycket, jag har jobbat, och SJÄLVKLART varit på Accelerator! Accelerator var helt fantastiskt. Men jag vet intevart jag ska börja eller sluta, så jag tror att jag får ta och skriva om det mer när jag har tid, vilket kommer ske under tisdagen, eller onsdagen, för då är jag äntligen ledig från Liseberg, phew.