Jag läste en bekants blogg, hon håller på att bli döv, varför vet jag inte då hon inte skrev det. Jag rös till i kroppen. Det var som att huden nästan lämnade kroppen för några sekunder. Jag tycker synd om henne, och jag beklagar verkligen allt, men egentligen; finns det något man kan säga som verkligen tröstar på riktigt? Jag menar, det är ändå ett sinne man håller på att förlora, en av de viktigaste delarna av sig själv. Finns det något ord som hjälper, som lindrar rädslan och paniken? Jag tror inte det, men jag vill kunna säga något, något som betyder något, betyder något för henne.