STUDENTEN!

Nu är jag på Champagne-frukost hemma hos Frida i min klass och det är underbart. Jag kan knappt fatta att det är idag som jag tar studenten. Det är helt galet! Jag är lycklig, det går inte att beskriva. Men nu ska jag bli full. Jag återkommer imorgon om jag inte är allt för bakis.

PUZZ PÅ ALLA MINA KOMPIZAR <3

Snart är det torsdag

På torsdag är det dags, så jävla dags det kan bli, och jag blir galen av nervositeten. Studenten som kändes så långt borta, är nu fruktansvärt nära. Det är helt jävla sjukt. Och mer har jag väl egentlgen inte att tillägga just nu. Jag kollar på NCIS och funderar på om det inte är dags att sova nu, imorgon ska jag upp tidigt och fixa det sista inför den stora dagen, inklusive träna.


No one's gonna love Band of Horses more than I do

Okej, jag dör flera gånger om. Band of Horses nya video till No One's Gonna Love You är helt galet rad, über-fab och jag gråter, skrattar och myser. Det här var något jag verkligen behövde, något som gjorde min dag. Dock får videon mig att längta ännu mer efter killarna, men snart får jag se dom igen. Tills dess får jag nöja mig med skivorna och den här videon!

Åh, kärlek, mina dudes!




Den 23 juni åker jag, Anders och Henke upp till Sthlm för att gå på Accelerator, där jag äntligen får hänga med Sonja. Det var endast Band of Horses om fick mig att köpa biljetten men nu när Foals och The Teenagers kommer dit så kommer det bli ännu bättre. Fyfan, vad jag längtar. Dessutom kommer ju Tyler Ramsey vara förband till BoH som vanligt, och det är ju också guld värt. ÅH.

Ingen kan vara gladare än mig idag, ingen, jag är gladast på hela jorden.

(No one was harmed during the making of this video)


Svart helg

Okej. Så nu tänkte jag berätta om helgen som varit.

I fredags började det med att jag och Anders beslutade oss för att vi skulle köra en svart helg, med mycket alkohol och cigg, och så blev fallet. Redan på MUG rökte vi och söp som djur, för att sedan sätta oss i Kungsparken med några och dricka ännu mer. Det blev en härlig varm kväll med trevligt folk och bra snack. Under kvällen fick jag ett sms från min föreståndare på Parkvård, han bad mig jobba och jag tackade ja, fan, pengar liksom. Jag fick dock ångra det lite sen, på lördag-morgonen, då jag var jättebakis och inte längre hade någon lust att jobba.

Jobbdagen gick dock bra, men det var VÄLDIGT varmt dock. Och det var så mycket folk på Liseberg, så det fanns hur mycket som helst att göra. Papperskorgarna blev fulla skitsnabbt och det låg skräp på marken överallt. Det var inte en lugn stund och med den tryckande hettan så var det inte en dans på rosor. I vilket fall som helst så tog jag mig igenom dagen och vid åtta när jag stämplade ut var det att springa och möta Anders för vi skulle på en fest som någon gammal parkvårdare hade.

Festen var ganska tråkig och vi beslöt oss för att träffa Thea och Hilda istället, för att dansa till skön skön skön electro och dricka öl. Det var lyckat, och jag tycker om dom brudarna mer och mer.

Idag är jag JÄTTEBAKIS, men har skurat mina golv, dammat, rensat hela rummet från gammal skit och kört en sväng med dammsugaren. Halv åtta bär det av igen, fast ikväll utan alkohol. Jag, Henke, Anders och Leo ska ha skräckfilms-kväll med snacks och bara ta det lugnt. Ska bli nice.

Det var min helg det!

Full som... Alltid?

Jag är full, fast ändå inte. Jag har fått i mig säkert tio öl, om inte mer. Ändå känner jag mig okej. Jag är bara full... Jag är trött, och vill ha något mer utav det här livet. Okej är ordet. Äh, jag svamlar. Det var en bra kväll iaf, och som vanligt började det på MUG, och det slutade i parkhäng, under säkert fyra timmar. Samtalen var kärleksproblem osv, och ändå har jag inte lärt mig ett skit. Varför bryr jag mig? Snart lägger jag av med kärleks-skiten.

Jag borde sova. Ska jobba imorgon.

Tyler Ramsey

I had a looooooong... I had a loooooong... I had a loooooong lyssning innan jag satte mig här för att skriva om denna underbara skiva, gjord av en underbar man.

Det nya albumet av den senaste medlemmen i Band of Horses visar starkt på varför denna man fick gå med i ett sådant stort band som just BoH. Jag talar om Tyler Ramsey. Jag har sett honom live en gång, på Sticky Fingers, då han inte bara spelade med BoH utan även var förband åt dom, och sen dess har jag inte varit annat än nyfiken på hans skiva. Han är en lysande gitarrist med en lugnande röst, nästan lite som Neil Young, fast med en betydligt mjukare ton.

image24

A Long Dream About Swimming Across the Sea är inte en adrenalin-kick, eller ens i närheten av BoH's snabbhet, kärlek och kraftfullhet. Faktumet är att dom som aldrig har uppskattat amerikansk folkmusik förut, antagligen inte kommer gilla den här skivan, men den som ofta finner musik avslappnande kommer kunna luta sig tillbaka och njuta sig igenom hela lyssningen.

Det gör jag. Med hela mitt hjärta.

Congratz, Morrissey

Jag vill starta inlägget med att säga GRATTIS, MORRISSEY! Japp, idag är det faktiskt min hjältes födelsedag, och jag önskar honom en underbar födelsedag. Det enda sorgliga är att jag är pank den här gången, och tyvärr inte kan fira födelsedagen som jag brukar göra. Fast även om jag hade haft pengar hade jag inte kunnat göra så mycket då jag fortfarande är sjuk i magen. Det är tröttsamt. Men jag tänker sitta här och sjunga på Unhappy Birthday och mysa. Yay, that's it.

På tal om min matförgiftning. Jag har smittat en på MUG. Vi repade igår och idag ligger Tomas hemma och kräks. Det behöver ju inte vara jag som smittat honom, men det låter mest troligt. Han kan ju bara ha druckit för mycket öl igår, eller? Jag har ingen aning. Jaja, han blir säkert frisk snart.

---

Imorgon är det löning! Lite goa cash komemr in på kontot och bara tanken på det gör mig lycklig. Jag ska beställa Tyler Ramseys skiva och, om jag är frisk, dra till MUG och öla. Och på lördag blir det säsongsavslutningen på Saturn/fest, jag vet inte riktigt ännu, det beror lite på vännerna. Hur det nu än blir så tror jag att det kommer bli grymt! Dessutom är jag sugen på at färga håret, alltså blondera det mer, men jag vet inte om jag borde göra det nu eller efter sommaren? Under sommaren bleks ju håret av sig självt s¨jag borde kanske vänta? Får se hur jag gör. Jag är alltid så velig när det kommer till mitt hår.

Nej, nu snart ska jag gå en promenad med Anders, måste göra något idag, det är ju fint väder. Får se hur långt jag orkar gå.
Puss.

En dröm jag kommer minnas

Jag vaknade för en 20 minuter sen eller så, och jag vaknade ur en fantastisk men konstig dröm. Det kändes sjukt jobbigt att ta sig upp, som att jag bara ville somna om och hålla fast vid drömmen hela jädra livet ut. Alla som räknas var med i den, alla som betyder något för mig, och det var så speciellt.

Scott var med, Jason, Dj Dake, Henke, Sonja, Anders, yeah yeah, jag kan fortsätta forever. Vi var på något läger i USA, allihop, ett basketläger. Men det var inte vilket basketläger som helst. Innan varje match så skulle man supa sig full (och den idén gillade ju jag såklart). David (A.k.a DJ Dake) var alkoholansvarig och hade med sig hur mycket sprit som helst och en mixer så att han skulle kunna göra schyssta drinkar. Sonja var våra toppspelare som gjorde alla våra mål och jag, jag var ju som sagt där mest för alkoholen och sällskapen.

Jag var med under lägret i nästan en hel vecka, innan Scott sa att vi borde gå hem till honom. Det var där drömmen blev känslosam och ännu bättre. Det kändes nämligen som om vi var tillbaka mitt i min IRL-resa i USA, som ägde rum i September och Oktober förra året. Jag återupptäckte allt underbart hos Scott. Vi spelae gitarr tillsammans och han lärde mig laga "Californian Fish&Chips" och ja, precis som då, fast mer drömlikt. Han bodde i en trång liten lägenhet i drömmen och hade percis gjort slut med sin tjej, och jag skulle hjälpa honom komma över det hela genom att vara hans psykolog. Weird? Ja! Men det var på något sätt trevligt, i drömmen betydde jag något, för någon.

Jason var våran teamleader och ringde mig efter ett par dagar hemma hos Scott och sa åt oss att komma tillbaka, vilket vi gjorde. Mer minns jag inte, och det är synd. Det är synd att man måste vakna upp från dom bästa drömmarna. Jag skulle vilja styra drömmarna bättre, fan att vi är så maktlösa, vi människor, på det planet.

 

The people I remember in my dream

---

Jag är fortfarande sjuk, yes, jag tänker inte säga så mycket mer om just det, men jag kräks fortfarande upp allt jag äter. Nu måste jag duscha och försöka ta mig till skolan.




Uppdatering

Okej, idag har jag inte behållt någon mat alls. Lagom kul. Hoppas jag går ner lite i vikt nu under matförgiftningen bara, haha. Nej, men seriöst. Det är jobbigt för jag känner mig hungrig. Jag har sovit jättemycket men för en stund sen gick jag på en liten kort promenad med Anders. Tanken var att vi skulle gå till Järntorget men jag kräktes så vi fick ta vagnen dit istället. Och varför skulle vi just till Järntorget? Jo, vi ville ha snus, men även miljöombyte. Jag har hängt hemma i Majorna nu i två dagar och kände för att se lite annat, få lite frisk luft.

Nu har vi laddat ner en lättsam film också, 27 Dresses, jag har verkligen ingen energi till att se något långt och tungt idag. Mest av allt vill jag bli frisk, då jag vill gå till skolan imorgon. Vi har foto och jag bara måste bli klar med alla uppgifter, vilket går sådär bra. Hoppas jag får G i kursen iaf. Det är en alldeles för lätt kurs för att man ska få IG, får jag det så handlar det bara om lathet. Det är faktiskt ganska tröttsamt att göra en och samma sak hela tiden, framkalla, kopiera och blah blah. Jag måste bli frisk tills imorgon!

Nej, nu mår jag illa igen. Ska dricka lite vatten och lägga mig ner.
Nog skrivet för idag.

Ps, Jag saknar Sonja.
Ds.

Fortfarande sjuk

Matförgiftningen är inte över. Imorse när jag skulle iväg en snabbis, så spydde jag i en papperskorg på spårvagnshållplatsen. Så jävla pinsamt, så jag kom inte långt utan gick hem och lade mig i sängen. Då spydde jag igen, den här gången på golvet så nu har jag fått svabba golvet. Inte så himla kul kanske. Jag hatar det här, vad är det för jävla mat som dom serverar på Palace liksom? Jag har noll energi och ingen aptit, jag känner dock hela tiden att jag borde äta, men jag vågar inte, i risk för att spy igen. Jag försöker dricka så mycket vatten som möjligt för att inte dö av uttorkning och liknande, men även det kommer upp. Jag borde flytta in på toaletten, helt enkelt.

Det värsta med den här dagen är att jag missar Danmarks-resan (bara över dagen) med jobbet. Jag missade den förra året pga av nationellt prov, och nu pga sjukdom. Så jävla surt. Jag hade verkligen velat följa med. Leka lekar och supa sig full är det ju ultimata, speciellt med Parkvård. Vädret är kanon och nu står dom säkert på båten med öl och kollar ut över havet. Jag har sån jävla otur! Nästa år ska jag fan med.

Idag sätts betygen i skolan. Det känns bra, men samtidigt lite jobbigt. Som jag sagt innan så har det ju gott lite halvkass i vissa ämnen, men i andra har jag kämpat mig upp från streck/IG till VG, så känslan är på både gott och ont. Skolan är över om knappt två veckor, och jag förstår egentligen inte varför vi inte kan sluta imorgon? Vi har ju typ inga lektioner och ja, ni vet vad jag menar. Det känns så overkill. Well, lärarna är ju till för att dra ut på tiden. Känns det som.

Åh, igår kväll var dock en mysig kväll. Jag och Anders kollade på Titanic och det var typ hundra år sedan jag kollade på den. Det är verkligen en klassiker och jag grät lika mycket som jag gjorde första gången jag såg den. Det är en film man kan se om och om igen.

Nej. Nu ska jag försöka äta lite filmjölk. Sen kräkas, anatgligen.

Jason

Den tjugoandra september 2007 och du lovade mig San Diego, det sitter fast som etsat och smält i betong, klistrat som omöjlig tapet på vänster hjärthalva med laser inbränt bakom ögongloben, och man ser inte det utåt, bara inåt. Man kan räkna aktiva smilgropar, hjärtslag och brustna revben från radiovågor som ville flytta, träd, städer och eliminera mil men man behöver inte addera dagar, timmar, sekunder och känslor för att förstå hur viktig våran vänskap är för mig.

Tung sommarnatt på Miles Avenue och vinet som kickat in gjorde löftena osynliga och inte ens om jag räknade, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10, så kunde jag inte förstå att du var där för mig, att du var min vän. Den blodröda himlen avspeglade mitt hjärtas alla känslor och inte kan jag någonsin glömma hur mycket jag levde lyckligt, just då.

Champagne, brasor och klappa katt, leva i nuet och inte göra något annat; allt detta gav du mig, och det kan jag aldrig tacka dig nog för, nu är vi BFF's och det kommer ingen kunna ändra på, någonsin. I nöd och i lust, kommer vi ta hand om varandra, för en vänskap som våran, kommer aldrig dö.

Det finns en sak som dock kommer störa oss ett tag till. Oakland, CA ligger miljoner mil emellan oss och det smärtar, ger mig krämpor, och jag gråter. Men snart, snart kommer jag tillbaka till värmen och då stannar jag för ALLTID. Aldrig mer gråta sönder ögonen på San Fransiscos flygplats på grund av avsked, aldrig mer ensamhet i ett kallt Sverige, aldrig mer dyra samtal across the world. Bara en vänskap i en stad utan hat, bara förståelse och kärlek, en vänskap som aldrig dör.

Allt för oss i San Fransisco.

image16

Prom night

"Jag skulle aldrig betett mig så, men jag stammar så fort jag talar till dig och om någon tar åt sig så handlar det inte om dig, för jag skriver så kryptiskt att jag var tvungen att supa mig full för att skriva detta."
- Ett sms från "blyg 80-talist" jag fick igår efter balen.

---

Balen var bättre än förväntat, har dock åkt på en rejäl matförgiftning pga maten. Det var något med potatisen, tror jag. Sjukt jobbigt för jag springer bara runt hemma och spyr galla. Bara tanken på mat gör mig illamående. Helt fruktansvärt! Men okej, mer om balen.

Maten smakade bra, vinet smakade bra, sällskapet vid bordet jag satt var neat as hell, ölen var dyr men värd, musiken var dansant (ja, jag svängde på de lurviga lite) och jag blev full. Som förväntat. Det var mest hela dagen innan balen som var fruktansvärd. Jag var missnöjd med håret, kläderna, och allt! Och mitt dåliga humör smittade av sig på alla andra i min familj. Jag tyckte nästan lite synd om mamma som kämpade så mycket för min skull, och så klagade bara jag.

Well, well, jag har bett om ursäkt.
Shit, måste spy.

Cheesy song

Haha, det är så jävla kul att skriva tramsiga låtar. Härom dagen gjorde vi det i replokalen och låten skulle Tomas få sjunga. Den blev så cheesy och underbart rolig så jag var bara tvungen att lägga upp den här. Den får mig verkligen att skratta och shit, vad grymt. Haha.

---

NO POLLUTION SONG


Vers 1:

A dandelion in the slope

Is my kind of dope

I get high on nature

How about you?


I go out in my Wellingtons

And I sing a couple of nature songs

Sometimes I stay all day long

How about you?


Ref:
Environment

Everything's sacred in the

Environment

There's no hatred in the

Environment

Everything's sacred in the

Environment


Vers 2:

I don't have many friends

Except the birds, the trees and the flowers

I can talk with them for hours

How about you?


I swim naked in a lake

But I check the pH's safe

It gets lower for each day

How about you?


Ref


Vers 2:

I am pollution's enemy

All the lab rats, set them free

They are human just like me

How about you?


The car and weapons industries

Are made in third world countries

By people without salaries

Free them too

  

Stick:

I wanted to be a flower when I grew up

In mother Nature's bosom, but God dropped

Me on the face of Earth as a human ape

Throwing pollution in water by accident

Taking the bike to work is better than

Driving your car into an accident


Outro:

Environment, accident, osv

(Flowers don't kill!)


Förkyld som satan

Gårdagen sög, men den slutade bra. Vid kl sex drog jag och Anders in till stan för att fixa öl och sedan käka något, och jag skojar inte, jag åt världens godaste kyckling-wok! Fuck McDonalds, det här var kungligt. Inte visste väl jag att dom skulle ha så gott käk inne i Arkaden. Jaja, efter den goda maten drog vi till MUG där vi skulle bersa det var väldigt lugnt där. Bruce skulle till Liseberg för att se Nationalteatern och vi andra gick och satte oss i Kungsparken där vi grillade korv och spelade gitarr. Det blev VÄLDIGT mycket Johnny Cash och lite egna låtar också. Mysigt.

Idag är jag förkyld som en gris, jag snörvlar och hostar, vilket inte är trevligt över huvudtaget. Jag som ville titta på Göteborgsvarvet. Det blir inget med det, för jag måste krya på mig tills ikväll, då jag är sugen på öl igen. Och imorgon är det ju bal, då kan man inte gå runt och vara störtsjuk.

---

Mammma kom hem nyss med 9 liter vin till min student, det märks att det börjar närma sig nu. Smörgåstårta för 25 personer och MÅNGA kilo jordgubbar. Helt crazy. Det ska bli fantastiskt.

---

Nu ska jag duscha, har inte tid med mer bloggande.
Later!


Dålig, jättedålig dag

En ny dag, men ändå en dag jag vill glömma. Det här var inte riktigt den starten på helgen som jag förväntat mig. Mamma kliver in på rummet och är bara allmänt skitsur, drar upp mig ur sängen och begär att jag ska städa mitt rum som jag städade IGÅR. Medan jag står och städar säger hon att jag ska betala 2000 kr i månaden för att få bo kvar hemma och alla mina planer får i kras. Hejdå Macbook, hejdå mobiltelefon, hejdå Irland.

Jag kommer inte ha råd med något alls nu. Jag blir så trött. Och ledsen. Och inte nog med detta så har jag jättedåligt självförtroende idag (känner mig skitful) och så har jag bara sovit två timmar inatt. Ikväll ska jag supa skallen av mig, för jag orkar inte med att känna såhär.

---

Jag borde cheera up, men det går bara inte. Idag är inte min dag.
Nu ska jag lägga mig och gråta.

Blog pimped/Den gröna ön

Nu min min blogg snygg och härlig, och den jag har att tacka är Jessica "Cupcake" Nordmark, världens skönaste brud som ställde upp på att hjälpa mig. Och ska jag vara ärlig så kan man inte vara nöjdare med en design än vad jag är nu. Den är sjukt grym och det känns riktigt kul att blogga nu. Fast det finns ett problem, och det är verkligen inte Jessicas fel, det måste vara någon bugg i Firefox, det går nämligen inte att se min nya design i Firefox, utan bara den skitfula jag hade innan. Störande, I know, men that's life. Jag tänker använda Safari tills vidare, tills någon jävel på blogg.se eller Firefox hjälpt mig med problemet.

image15
                                                        
JesseCupcake, TACK för att du pimpat min blogg!


---

Nu ligger jag i sängen och kollar på Conan O'Brien och fan vad skön han är! Inte nog med att han har en neat humor, han är irländare också, precis som jag. Sjukt gött att det finns goa folks som han.

På tal om Irland, jag är sjukt sugen på att åka och hälsa på släktingarna i sommar, men jag fattar bara inte hur jag ska få tid. Jag jobbar ju hela tiden och den enda långledigheten jag har är på fyra dagar, och då blir det ju Band of Horses på Accelerator i Stockholm (CAN'T FUCKING WAIT). Dessutom så kommer jag inte ha råd, då jag ska köpa en Macbook, en ny mobil och ett Nintendo Wii. Liksom, hey hey, ge mig lite cash. Jag får tigga lite av pappa så kanske det funkar att åka i oktober eller något. Det vore så skönt att få komma till den gröna ön och Cork, dricka Guinness på den lokala puben, gå långa promenader längs vattnet, valla får och shoppa. Det är terapi för mig. Så hoppas hoppas att jag får dra dit i år.

---

Nej, klockan är mycket. Borde knyta mig.
PUZ.

Smärta i Sverige

Jag pratade nyss med Jason, min bästa vän i USA, och jag har gråtit under hela samtalet. Jag saknar honom så att det gör ont, och jag saknar allt så himla mycket. Jag nämnde det att jag fortfarande kan känna dofterna från hans veranda, och då kom tårarna. Jag nämde hur mycket jag saknade att köpa ett 6-pack Sierra Nevada Pale Ale varje kväll, käka burrito och dricka mexikansk cola på restaurangen tvärs över gatan, åka bil i 180km/h, smutta champagne vid poolen och tända en stor brasa och framför allt så nämnde jag hur mycket jag saknar honom och alla andra där i Oakland. Jag gråter för att det gör ont, för det gör det, så jävla ont. Det gör ont att bo i Sverige, så långt bort ifrån stället där man egentligen borde vara.

Jag hatar att sakna, jag hatar att känna mig ensam när Jason loggar ur från AIM. När pratas vi vid nästa gång? Jag minns dom gamla goda tiderna, innan jag åkte till Cali och vi pratades vid på telefon varje dag, mailade jämt och ja, det var radical. Men sen så kom jag hem och skolan tog över mitt liv. Det är fruktansvärt.

Jag åker snart tillbaka. Och då vill jag stanna förevigt.

Helg och en sprudlande känsla

Torsdag och jag kan börja slappna av igen. Det känns så himla skönt. När jag satt på vagnen, på väg hem från skolan med dom precis inköpta balbiljetterna, så pirrade det till i magen på mig. Den kommande helgen känns välbehövd. Jag tänker spendera den med att dricka öl, grilla, kolla på nedladdade avsnitt av Conan O'Brien och gå på bal.


image14
Conan O'Brien


Ja! Jag sa faktiskt bal! Jag vet inte hur mycket jag ser fram emot det, men det blir säkert trevligt. Ska bli kul att få göra sig fin och äta god mat tillsammans med klasskamraterna som man snart inte ska spendera varje dag med. För att vara ärlig så sörjer jag inte att jag inte ska få se dom så ofta längre, och det är inte på grund av att dom alla är tråkiga eller något, det är bara det att skolan har förpestat min syn på dom. Det kommer dröja innan jag drar mig in i pluggandet igen.

 

Jag har pluggat så himla mycket den är veckan så jag vet varken ut eller in. Allt jag har i huvudet är samhällskunskap, nutida konst och arbetsmiljö och säkerhet. JAg drömmer om det, och jag tänker på betygen hela tiden. Jag vet att det kanske inte kommer gå strålande i alla ämnen (det blir nog några IG:n) men annars känns det ganska bra. Det här året har varit fruktansvärt tufft och det ska bli fab när det äntligen är över, att äntligen få ta studenten.

 

Jag längtar mig galen efter studenten, och nu är det bara TVÅ veckor kvar! Studentklänning är inköpt, skor, studentmössa, ja, allt är fixat. Nu är det bara min mottagning som behöver ytterligare planering, men det får nog mamma fixa, jag har annat att göra.

 

Nu ska jag fixa lite lunch, sen ska jag göra den sista uppgiften i nutida konst. Känns skönt!


The heavy joke

Skrev en ny låt idag. Jag märker mer & mer hur jag fungerar nu för tiden. Jag går & puttrar i 3 veckor, det kliar i fingrarna & i huvudet singlar verser & terser men jag får inte ner något på papper. Sedan vaknar jag en dag & allt faller på plats. Då tar det kanske 10 min, sen är allt klart. Det är en grymt befriande känsla när man är klar. Det är ungefär som känslan efter man kräkts, bara ett enormt lugn.

---

Mitt liv känns annars totalt meningslöst. Jag har inget att göra, eller jo, jag har jättemycket att göra när det kommer till skolan men jag orkar fan inte. Jag har ingen lust mer. Jag vill bara att den 29 maj ska komma och att livet ska leka på nytt. Visst, jag hade en trevlig helg med mycket sol och det första doppet och det var great, och i går var det grillning med trevliga grabbar vid Smithska udden, men nu, nu är det borta och man ska tillbaka till den hårda vardagen.

Jag är ledig idag, men det ligger dis på himlen så jag kan inte sola som det var tänkt, så jag ligger hemma i soffan och lyssnar på Sparklehorse, väntar på att något phett ska hända, men inget händer i den här staden. Snark.
Göteborg = A heavy joke.

---

Om det är ölen & sällskapen om helgerna som håller mig ovan ytan & i nån slags (falsk) lycklig dimma så borde det här inlägget vara droppen, det som borde få mig att falla, det som borde få mig att INSE INSE INSE. Hur saker egentligen ligger till. Eller jag kanske bara borde unna mig mer, förresten.

Kärlek på gott och på ont

Solen skiner här utanför men jag förmår mig inte ens att öppna balkongdörren & släppa in värmen. Jag är fast i tankar om att allt inte är så fantastiskt som det borde vara, så som det kanske ser ut på utsidan för vem som helst men det är inte så för jag gråter på toaletten över något jag borde förstått var ett skämt men allt är så dödligt, allt han säger träffar mig med dödstöten i hjärtat. Fast jag borde förstått att det var ett skämt så blir jag ängslig & fäller överdrivna tårar.

Trösten uteblir dock nästan alltid & det kan bli tyst, tyst i vad som känns som en evighet tills jag sväljer & kysser hans nacke som för att försonas. Det finns saker man inte skämtar om & det borde ses som en gräns man inte skall kliva över om sin älskade gråter & tröst borde vara obligatoriskt även om allt är så fjantigt.

Dagen efter kan allt vara som förbytt & vi åker bil med takluckan öppen & röker cigaretter & äter glass vid hamnen & torkar bort choklad från varandras mungipor & våra händer är som gjutna för varandra.

Någon dag är du min jakttrofé som jag övergav
Någon dag kanske du kör över mig här utanför..


Det känns så ibland. Tills dess tänker jag skylla på omständigheter för jag är inte redo att ge upp ännu. Jag skall kämpa med den här kärleken tills första skopan jord hälls över min kista. Tänker inte ge upp ännu.


RSS 2.0