Jag skulle kunna utse mig själv till världens sämsta bloggare just nu. Eller åtminstone mest passiva, mest försvinnande. DET ÄR JU BARA SÅ FINT VÄDER! Och idag var det tennis för hela slanten, och Andy Murray (ENGLAND) vann, jag är glad. Hela England känner samma glädje. SEMI FINAL! Woop woop!

Nu: Strongbow, cigg och Pulp. Det är ju så gött.

....

Uppdatering, kl 21.22.

Så lurar något i magen igen... Sjukhus imorgon!

Det är så varmt här i London. Ute i solen svettas man och kämpar med att få i sig så mycket vatten som möjligt, men man ska ju inte klaga. Det är ju sommar. Jag går långa promenader vid Thames med antingen pojkvän eller hund, ibland båda samtidigt, och glädjerus drar sig igenom kroppen. Det här är nog den bästa sommaren jag har haft, och tänka sig, den är inte slut ännu!

Jag blir bortskämd med ljus, värme, pussar i pannan och bokläsning med en Strongbow vid lunch-tid. Och lite solbränd har min irländska hy blivit, ja, ni hörde rätt. Mitt ansikte lyser inte längre upp ett helt rum med sin blekhet, istället är det rosiga kinder och "hej-jag-ser-så-himla-frisk-ut"! Låter töntigt men ja, det är sådana små saker som får mig att bli glad.

Just nu sitter jag ute i solen med min iPhone, lyssnar på Blur. Britpop. Och jag som inte gillade Blur? Well, jag antar att man kan ändra åsikt om musik. Och det är väl egentligen bara bra, man måste vara open-minded, annars står livet stilla.

Jag ska fortsätta lyssnar vidare och kanske få ännu mer färg i ansiktet. Se frisk ut. Må bra.

And then I'm happy for the rest of the day safe in the knowledge, there will always be a bit of my heart devoted to it.

Tunna moln bär skir himmel
världen är transparent, lätt
det går neråt, det går.
Jag vet ingenting om juli
om förehavanden, sysselsättningar
människor med bollar på planer, i rörelse
träden andas blommigt
vitt grönt, ymnigt
jorden har fått sina sinnen tillbaka
jag känner det med allt
kolonilotterna får ny betydelse när jag ser de 
ligger bakom kalla hårda bensinstationen
olja och stål mot slumrande parasoller och kvällsolvärmda tagetes
och så ut på asfalten igen
för hårt att gå på
hundra skinande fönster på huset där en liten bit är min
lite till
uppsägningstid & nya boplaner
andra sätt

Du är alla mina gnistrande naiva barndomskärlekar komprimerad till en intelligent regnbåge. Jag träffar dig varje dag och ändå längtar jag efter dina ögon varje gång du vänder dig bort. Det där alla sjunger om i sina sånger har jag varit med om så många gånger förut men när du inte är i närheten så är det jag som sjunger sånger om dig. Jag tror att du målar mina inre vita väggar i färg men de svarta kan inte ens du nå, fast tack för att du försöker.

Vi kärlekskrafsar på varandra varje dag och det känns som att du alltid varit här. Du är ett vackert konstverk för ögat att se på och de där förunderliga strålarna som kommer från dig har jag aldrig sett hos någon annan, därför vill jag stanna kvar en stund för att se om du verkligen är en sådan svettig episk roman som det synes. Jag är en nyfiken myra och du får mig att skratta så det känns.


Det är inte du som gör mitt liv värt att leva, men du är så mycket mer än en sådan simpel mening av ord.

När är jag som lyckligast? När jag har 9 brinnande luktljus i mitt rum och en varm karl vid namn Levis bredvid mig i sängen, och tillsammans tittar vi på fåniga teve-program och pussas, delar på en Strongbow. Vilket är precis vad som pågår nu. Det för mig är lycka.

Godnatt!

Det luktar gott i mitt rum. Jag har äntligen lukt-ljus, som jag fick av Jenny. Och det är mörkt ute, så äntligen får ljusen visa sin rätta sida. Och jag lyssnar på Bright Eyes, det liksom hör ihop. Ljus och musik som får dig att känna, och visst kanske det får mig att känna lite för mycket, men det är ju en del av mig. Det är sådan jag är. Jag känner allt. Alltid lite för mycket. Och nu vill jag känna. Känna lukten av ljusen, för dom påminner mig av en närvaro av folk som jag bryr mig så mycket om. Folk som Jessica och Jenny.

Det ligger en La-Senza påse här inne full med andra shopping-påsar i. H&M, random grön påse från Camden osv. Jag blir lite varm i kroppen, för det väcker minnen, även om påsarna inte alls har handlat om mig och något som jag shoppat. Oxford Street, Pizza Hut, Baker Street, promenad, Camden, buss-resa, King's Cross, tårar & Vodka, Fulham, Bacardi Breezer & Strongbow.

Och äventyr vid Big Ben och Downing Street med Jessica. "Gör'e, gör'e, gör'e!" Jag har inte skrattat så mycket på länge som under detta äventyr. Flummigt värre, men jag behövde det.

3 sovande vänner i en king size säng. Ibland läsandes. Ibland fnissandes. Eller så klipptes hår nere i vardagsrummet. Underbart var det iallafall. Men så kallade det blå-gula efter dom igen och jag måste tillbaka till verkligheten här i London. Jobbet. Men bara så ni vet, JENNY OCH JESSICA GJORDE MIN HELG. Härliga onsdag, torsdag och fredag, sentimental lördag, glad söndag, glad måndag. Donuts. Fyllda med choklad. Jag har två här hemma. Jenny lämnade dom här. Tack.

NI kom, NI såg, NI segrade! Saknar er redan, Jessie Cupcake och Jenny Darling! Kom tillbaka snart.
Tills dess, ta hand om Sverige åt mig!

Puss.