Det är så varmt här i London. Ute i solen svettas man och kämpar med att få i sig så mycket vatten som möjligt, men man ska ju inte klaga. Det är ju sommar. Jag går långa promenader vid Thames med antingen pojkvän eller hund, ibland båda samtidigt, och glädjerus drar sig igenom kroppen. Det här är nog den bästa sommaren jag har haft, och tänka sig, den är inte slut ännu!

Jag blir bortskämd med ljus, värme, pussar i pannan och bokläsning med en Strongbow vid lunch-tid. Och lite solbränd har min irländska hy blivit, ja, ni hörde rätt. Mitt ansikte lyser inte längre upp ett helt rum med sin blekhet, istället är det rosiga kinder och "hej-jag-ser-så-himla-frisk-ut"! Låter töntigt men ja, det är sådana små saker som får mig att bli glad.

Just nu sitter jag ute i solen med min iPhone, lyssnar på Blur. Britpop. Och jag som inte gillade Blur? Well, jag antar att man kan ändra åsikt om musik. Och det är väl egentligen bara bra, man måste vara open-minded, annars står livet stilla.

Jag ska fortsätta lyssnar vidare och kanske få ännu mer färg i ansiktet. Se frisk ut. Må bra.

And then I'm happy for the rest of the day safe in the knowledge, there will always be a bit of my heart devoted to it.