Got me sussed

Idag har varit en dag som jag inte riktigt har trivts med till fullo, men det finns väl inga direkta anledningar till varför det har känts som det har gjort. Jag var uppe i ottan och Bakfull var bara förnamnet (vin/folköl) men jag drog mig upp och var säkerligen fortfarande full när jag satte på mig på vagnen, men jag kunde inte bry mig. Jag orkade inte bry mig. Jag ville hem. Hem till min säng. Hem till min dusch (som jag spenderade nästan två timmar i). Trivts, nej, det har jag inte gjort idag. Labil är mellannamnet.

Trots att solens alla strålar sken över Majorna så drog jag bara ner persiennerna så att jag kunde få gråta till Rädda Willy ifred. Jag har försökt sova, det utan att lyckas. Jag har försökt sätta mina känslor på papper genom att försöka skriva en låt, till och med det misslyckades jag med. Jag har lyssnat på We Are Scientists utan att njuta, och mest av allt så har jag nog bara velat knarka, bara bli sådär överdrivet sunkig och inte bry mig om något alls. Typ som Pete Doherty (jag trodde aldrig att jag skulle nämna honom).

Jag tänkte spendera resten av kvällen med att dricka öl, lyssna på Conor Oberst, må illa och röka tills min röst är lika skön som Tom Waits.

Bipolär är efternamnet.


Nu är det bara att skriva.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0