Den amerikanska indie-rocken verkar genomgå en folkig renässans, som har gett upphov till en skara skäggiga män som sjunger stämmor & jag gillar't! Exempel på detta: Fleet Foxes. Deras skiva öppnas med en vimsig acapella och de 11 låtarna beskriver vackert dom vanliga sakerna i livet - Solen går upp, snön kommer, våren kommer, fåglar flyger och som i låten Tiger Mountain Peasent Song: "The tall grasses wave/They do not know you anymore." När det pratades om bandet på TV i somras använde en kritiker begreppet "freak folk" och jag skulle snarare vilja säga freakin' lovely, det tycker jag är mer rakt på sak.


Jag älskar deras stora snurrande melodier, lummiga moln av en orgel, klockor och diverse stränginstrument. Texterna är hemsökta av dödlighet - I en låt sjunger man "Staggering through premonitions of my death" och i en annan låt berättas det om ett barn som drunknat i en flod, trots detta trummar dom vackra rösterna ihop med livet. Fantasiskt!