... "Äntligen hemma", och det känns fantastiskt. Regnet har hållt i sig hela dagen, vilket har lett till att mitt hår ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig, och jag som plattade det imorse. Well, well. Som sagt så har dagen varit fullspäckad av aktiviteter såsom arbetsintervju och fika. Ja, jag och Henke bestämde träff med Anders (mitt ex) för en fika, och det kändes bra att träffa honom, visst var det lite stelt ibland men det var ingen större fara, och det bästa med fikan är att jag insåg... Jag saknar inte förhållandet alls. Tänk så mycket känslor som kan förändras på bara några månader. När det tog slut mellan oss trodde jag att jag aldrig skulle komma över honom, och att mitt liv var över, men ack så fel jag hade. Mitt liv har ju precis börjat!

Men efter en dag i regnrusk, nervösa och blandade känslor är jag helt slut. Jag har druckit kaffe som en galning och det känns i kroppen då jag är lite skakig, och teet som jag tog på fikan verkade inte lugna mina nerver. Jag kommer somna gott i vilket fall som helst, i mina nytvättade frasiga sänglakan, åh, jag längtar redan, haha. Men jag kan inte gå och lägga mig riktigt ännu, måste läsa på lite om Naturskyddföreningen först, då jag inom ett par dagar ska stå på stan och värva folk till just denna organisation. Jag ser på jobbet med både nervositet och spänning, och jag tror jag kommer klara det gallant, men ett nytt jobb ska ju alltid vara lite ovant och nervöst i början. Känns gött att få "plugga" lite igen, dock. Har nästan saknat det lite.

Jag tror jag ska slänga på en skiva med Okkervil River, hämta min mörka choklad och påbörja kvällens sista aktivitet. Sen, bed time!