Flytten, for real
Jag vet att mina fingrar kanske inte trevar längs tangenterna som dom har gjort tidigare, men det är nu på det senaste som inte bara hjärnan min har varit inställd på en förändring, nu är även hjärtat med i leken. Tillsammans blir vi en grupp av tre som jobbar oss igenom dom sista dagarna hemma, innan vi får ett nytt hem. London. Jag packar ihop det jag har här, för att ta med mig det till mitt nya liv, som förhoppningsvis kan snurra på livligare än det livet jag har haft här.
Saker kan gå fel, men jag är villig att ta risken. Jag kan inte stanna i Sverige förevigt. Det är inte meningen att jag ska vara här. Jag bara föddes på lite fel plats.
11 dagar kvar nu. Sen åker jag.
(Och jag ska inte sluta blogga, ni vet att jag återkommer när ni som minst anar det.)