Hey darlin' don't you look fine,
so blue all the time,
when you're terrified.



Sjukt jävla bra. Matt Brooke (f.d medlem i Band of Horses) har verkligen gjort ett bra jobb med sitt nya band. Tänk att fem män kan sjunga och göra så ljuvliga låtar. När jag lyssnar på Torn Blue Foam Couch tänker jag tillbaka på alla långa bilfärder jag tagit med olika människor, och Swan Matches är så vacker så att det börjar svida i hjärtat med sina ord om avundsjuka, drömmar om en bortglömd kärlek och torra sjukhus-väggar.

Jag har lyssnat på skivan i flera veckor nu, och den växer för varje gång, och jag tvekar på att den kommer sluta växa, den har tagit en stor plats i mitt hjärta och nu längtar jag bara efter ett live-framträdande. Jag kan tänka mig att dom är en ännu större upplevelse på en scen, med sina stora ljud och många stämmor som aldrig tar slut.

Det här bandet är ett måste om man gillar laid back indie/folk. Köp skivan eller varför inte bara lyssna på Youtube (http://www.youtube.com/watch?v=07iaUuvwwAo), gör som ni vill, men skyll er själva om ni missar det här.