En välbehövd lunch med lite grabbar från MUG och en smoothie senare sitter jag här på min balkong med ett glas vitt vin och datorn i knät, för att se om min irländsk hy kan få en annan färg än röd. Musiken som silar ut ur högtalarna är The Lonely Island och jag skrattar, för att det är så förbannat roligt. Jag skrattar för att jag mår så förbannat bra just nu. Jag vill bara hålla fast vid den här känslan förevigt.

Och just det, om 53 dagar lämnar jag Sverige och flyttar till London. Jag kan knappt tro att det är sant, och tanken på att slippa det här skitlandet, den här jävla västkuststaden gör att mitt hjärta slår hårdare och hårdare. Jag kommer vara på toppen av mitt liv när jag väl sitter på flyget som ska ta mig härifrån. Jag kommer tacka England för att det förändrar mitt liv. 

Nu ska jag hämta lite glass. Vi hörs, ses och ja, you know the rest.