Pull my hair

Jag önskar jag kunde spendera alla dagar med att bara sitta hemma och lyssna på Conor Oberst, som idag. Jag behöver inte bevisa någonting för honom, allt jag behöver göra är att bara lyssna på hans ord som ringer ut ur högtalarna, och känna på melodierna som visar mig vägen genom minutrarna, timmarna, dagen. Det är så villkorslöst och bekvämt, men så kan man ju inte leva för alltid. Man tjänar inte ett öre på att uppmärksamma det ljuva i musiken, inte på min nivå.

Jag måste skaffa mig ett jobb. Ge mig ett jobb. NU. Jag har det du kräver, jag lovar.

Nu är det bara att skriva.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0